Igår var det dags för minstingen att byta gipset.

Lite kläm å känn av dr oxå men inte mer än så.

Så, bort med det gamla..

.. efterlängtad tvätt..

.. å så på med nytt efter att dr klämt å känt..

Om tre veckor ska vi tillbaka, men då ska det röntgas innan

nytt gips ska på. 

Å då får vi veta om han bara behöver ytterligare två veckor

med gips eller om han behöver ytterligare sex veckor med gips.

Båtbenet är tydligen svårläkt å behöver ofta 12 veckors gips..

men vi håller tummarna för bara åtta.. 

Nåja.

Efter gipsningen åkte vi hemåt, med en sväng förbi både

Ica å Donken, men minstingen som hade tagit sin andra

Covid-vaccin-spruta på morgonen började må dåligt.

Han kände sig trött, hängig, frusen å med begynnande

huvudvärk å så mådde han "konstigt" å kunde plötsligt

inte äta det vi beställt på Donken. 

Vi bestämde att han skulle få vara hemma dagen efter, idag alltså,

men jag sa att han inte får sova bort hela dagen.

"Nädå.. men jag måste få vila.."

"Ja, självklart får du vila. Men inte sova."

"Jaja. Jag lovar. Jag ska bara vila. Vila ögonen."

Gggaaahhhh.

Jäkla unge!!

Nåja.

Vi kom hem till slut.

Omgipsningen hade vi haft tid för kl 18:45 men med all

väntan mellan av-gipsning, dr-kläm, omgipsning mm

å så bilfärd, Ica å Donk så var vi inte hemma förrän 21:40.

Det blev action-långfilm med febrig minsting nerbäddad

med tjock, mysig, varm filt innan sömn..

Idag vaknade jag med en sjuhelsickes värk i höfterna.

Satan vad ont minsta rörelse gör.

Så det blir till att sitta still idag.

Sicken tur att jag, på g till omgipsningen igår,  hämtade ut

ett litet paket med *harkelhosthost* kaffe igår.

Scrapping brukar vara precis den rätta medicinen såna här dagar..

.. å med två nya dies så lär det bli många nya fina kort.. 

.. för att inte tala om allt glitter!! 

Det kan hända att jag kan hålla mig ifrån smärt-gråten..