Medan vi väntade på ambulansen packade mannen ner

lite saker i en väska åt kärringen.

Kalendern, nattlinne, nya mysstrumpor, mobil-laddaren å lypsyl.

Ja, å förstås körkort, bankkort å painkillers men nu snackar vi

om saker som handlar om överlevnad! å där står

ju mys-strumporna högst på listan. 

Hursom.

Jag överlevde.

Trycket gav med sig.

Fem timmar stod jag ut på akuten, utan svar på prover å utan 

att ha fått träffa nån läkare, utan att ha fått minsta klunk vatten

mot törst eller nånting överhuvudtaget så ringde jag mannen 

å bad honom komma å hämta mig.

Sen skrev jag ut mig själv från sjukhuset.

Fem timmar ensam i ett bås.

Inget svar.

Ingen läkare.

Ingen sköterska som kom förbi å frågade hur jag mådde

eller om jag behövde nåt, i n g e n t i n g !! 

Det är förjävligt.

En kärring som haft hjärnblödning, som lever med konstant

tryck i skallen pga för mycket hjärnvätska i skallen efter

hjärnblödningen, som äter morfin dagligen pga trycket, 

som kommer in med ambulans pga överdjävulskt tryck som morfinet inte tycks bita på

helt plötsligt... henne lämnar man utan uppsyn ensam i fem timmar!! 

Fy fan!! 

Svenska sjukvården är åt helvete.

Menmen.

Jag överlevde.

Åkte hem.

Å fick mer hjälp å uppmärksamhet i soffan därhemma.

Mannen satte på mig nya strumpor.

Hämtade iskall mjölk.

Gav mig mer painkillers.

Höll om mig då jag kräktes kaskader i handfatet.

Om å om å om igen.

Torkade pannan från svett.

Hjälpte mig byta nattlinne då jag svettats ner mig.

Bäddade om mig då jag frös.

Å hämtade ännu mer iskall mjölk..

Så ja, kärringen överlevde.

Å idag har trycket äntligen släppt!!

Kärringen har duschat å snart ska vi iväg å handla

lite gott inför helgen å ta en lång promenad med

voffarna i det underbara soliga vädret.